Diagnos panikångest
Jaha...Vad gör man? Gilla läget bara...?
Det började efter ett träningspass. Jag hade under 14 dagar pressat mig ganska hårt på intensiva träningspass så jag trodde först att svimningskänslan berodde på att jag var utmattad. Druckit för lite vatten kanske?
Innan jul tog det fart igen... ordentligt!! 3-4 ggr kom attackerna på rad inne på Willys. PANG PANG PANG!!
Kom därifrån helskinnad men hade ett ärende in på Hjertbergs... där blev det samma visa. SMACK så kom det från ingenstans å slog nästan omkull mig.
Men det nådde sin kulmen i förra veckan när attackerna avlöste varandra nästan oavbrutet.
Nu har ju jag aldrig drunknat men jag kan tänka mig att känslan är ungefär densamma.
Håll andan riktigt, riktigt länge... tills du känner att du domnar bort, benen viker sig, hjärtat slår hårdare. Omvärlden försvinner å det känns som om man befinner sig i en dröm. En känsla av overklighet. Allting låter annorlunda å t om ser annorlunda ut.
Där får du troligtvis panik!
Tänk dig då att fastna i det tillståndet... uppleva det gång på gång på gång. Om å om igen tills du inte orkar mer.
När du inte längre orkar så måste du stå ut ett tag till. Det ger sig inte!
För att hålla det i schack någorlunda så gjorde jag upp 3 huvudregler:
Regel nr 1: Slappna för i helvete aldrig av!! Försök inte ens.
Regel nr 2: Handla inte! Gå förresten inte ut alls!
Regel nr 3: Ät dig inte mätt. Känslan av att vara mätt gav bara mer energi åt min ångest.
Men varför ska det få vinna över mig? Är jag inte starkare än så?
Det är ju inget farligt, inget händer. Jag har aldrig svimmat av det å kommer inte göra det heller.
Så jag samlade ihop mina sista krafter å reste mig igen. Å där är jag nu. Jag reser mig upp!
Fortfarande ligger det å lurpassar på mig... jag känner det, men hela helgen har jag mått bra och idag har jag både jobbat och tränat.
Rent fysiskt kunde inte läkaren hitta nåt fel på mig så nog fan ska detta ge sig också!
Jag vägrade alla former av medicinering så jag får väl räkna med att det kan återkomma fler ggr. Jag fick iofs sömntabletter för jag måste få vila! Kroppen är trött... riktigt jävla sliten!
Jag är trött!!
Det började efter ett träningspass. Jag hade under 14 dagar pressat mig ganska hårt på intensiva träningspass så jag trodde först att svimningskänslan berodde på att jag var utmattad. Druckit för lite vatten kanske?
Innan jul tog det fart igen... ordentligt!! 3-4 ggr kom attackerna på rad inne på Willys. PANG PANG PANG!!
Kom därifrån helskinnad men hade ett ärende in på Hjertbergs... där blev det samma visa. SMACK så kom det från ingenstans å slog nästan omkull mig.
Men det nådde sin kulmen i förra veckan när attackerna avlöste varandra nästan oavbrutet.
Nu har ju jag aldrig drunknat men jag kan tänka mig att känslan är ungefär densamma.
Håll andan riktigt, riktigt länge... tills du känner att du domnar bort, benen viker sig, hjärtat slår hårdare. Omvärlden försvinner å det känns som om man befinner sig i en dröm. En känsla av overklighet. Allting låter annorlunda å t om ser annorlunda ut.
Där får du troligtvis panik!
Tänk dig då att fastna i det tillståndet... uppleva det gång på gång på gång. Om å om igen tills du inte orkar mer.
När du inte längre orkar så måste du stå ut ett tag till. Det ger sig inte!
För att hålla det i schack någorlunda så gjorde jag upp 3 huvudregler:
Regel nr 1: Slappna för i helvete aldrig av!! Försök inte ens.
Regel nr 2: Handla inte! Gå förresten inte ut alls!
Regel nr 3: Ät dig inte mätt. Känslan av att vara mätt gav bara mer energi åt min ångest.
Men varför ska det få vinna över mig? Är jag inte starkare än så?
Det är ju inget farligt, inget händer. Jag har aldrig svimmat av det å kommer inte göra det heller.
Så jag samlade ihop mina sista krafter å reste mig igen. Å där är jag nu. Jag reser mig upp!
Fortfarande ligger det å lurpassar på mig... jag känner det, men hela helgen har jag mått bra och idag har jag både jobbat och tränat.
Rent fysiskt kunde inte läkaren hitta nåt fel på mig så nog fan ska detta ge sig också!
Jag vägrade alla former av medicinering så jag får väl räkna med att det kan återkomma fler ggr. Jag fick iofs sömntabletter för jag måste få vila! Kroppen är trött... riktigt jävla sliten!
Jag är trött!!
Kommentarer
Trackback
