Livets aviga och räta

En helt suverän bok som jag tycker att ni ska ta er tid att läsa.
Det är en bok om vänskap och svek, om en liten grupp kvinnor som söker sin väg och försöker leva självständiga liv.
Livet blir dock inte alltid som man tänkt sig och det tar också oanade vändningar för samtliga inblandade.

På fredagkvällar samlas en liten grupp kvinnor i Georgias garnbutik för att sticka. Dom som inte kan sticka är välkomna dit för att lära sig den ädla konsten...
Å nog lär dom sig något alltid... men det handlar inte enbart om stickning. Alla påverkas av dom här fredagkvällarna. Även du som läsare... Boken är fylld av glädje och sorg, liv och död, drömmar, svek och garn!


Julia Roberts har köpt filmrättigheterna och kommer spela en av huvudrollerna i filmen som beräknas ha premiär i år!!



Nu sitter jag här å väntar på att filmen ska ha premiär...



Mamma sa att jag var sjuk

Münchhausen By Proxy är en av världens farligaste former av barnmisshandel.
Förövaren är ofta modern som hittar på eller skapar sjukdomssymtom hos sitt barn för att själv få uppmärksamhet av läkare.
Det är extremt farligt och dödligheten bland barnen är stor.

Julie Gregory är en av dom som varit utsatt för detta och överlevt.
I den här boken berättar hon om livet som dotter till en psykiskt sjuk kvinna.
Som barn tillbringade hon mycket tid på sjukhus och träffade olika läkare men ingen kunde hitta nåt fel.

Det här är en bok som jag tycker att ni ska ta er tid att läsa. Säg bara till så får ni den av mig.



Boktips

Jag jobbade inatt. Vakade över en gammal man.
Han var ganska lugn hela natten så jag hade som tur var med mig en riktigt bra bok!


En riktigt fängslande bok. Man har svårt att lägga ifrån sig den och tack vare den här så höll jag mig vaken hela natten. Läs hennes Fjällbackaserie!! Den finns i 7 delar... Ni kommer INTE ångra er!
I hennes romaner hänger alltid morden ihop med felsteg i det förflutna.
Det gör att hennes böcker är både spännande och trovärdiga!


En kanna kaffe, 2 Energidrycker, Ramlösa, Fanta, Frukt och Godis är också sånt som man måste ha när natten är lång.

Det ska bli ett sant nöje att döda dig!

Läste boken nu.
Den var faktiskt inte riktigt vad jag förväntat mig. Inte alls så bra som jag hoppats på.
Jag tycker att hon hoppar från den ena händelsen till den andra alldeles för fort och för ofta.
Hon snubblar över orden, verkar ha bråttom att berätta vad som hänt så jag saknar den där inlevelsen som är så viktig i alla böcker!
Hon är noga med att beskriva i detalj exakt hur och var han misshandlade henne, men jag kan faktiskt inte känna hennes smärta.
Ni som läst Pojken som kallades Det vet exakt vad jag menar!!
Det Magdalena Graaf var med om var naturligtvis fruktansvärt! Men när jag läser en sån här bok så vill jag kunna känna hennes fruktan å rädsla. Jag förväntade mig att boken skulle påverka mig starkt.
Men den känns mer som en faktabok.
Man når henne inte på djupet å den alldeles speciella upplevelsen man får av att läsa en riktigt bra bok uteblir tyvärr här.
Men visst är den värd att läsa. Det är en helt okej bok men den hör definitivt inte till favoriterna!

Veckans boktips

På vägen tillbaka upptäckte han en figur långt borta som kom gående åt hans håll, men som plötsligt snubblade till och föll omkull i sanden. Blev liggande, till synes utan att göra några försök att resa sig upp. Han sprang oroligt fram.
-Hur är det?
Ansiktet som vändes emot honom var uttryckslöst, blicken kall och likgiltig. Frågan lämnades obesvarad.
I några sekunder stod tiden stilla, han stelnade till. En oroväckande rörelse i magen. Djupt nere i hans inre gömda rum väcktes något till liv, något han försökt begrava i åratal. Till sist hade det kommi ifatt.
Ögonen som fixerade honom ändrades till att utstråla förakt.
Han fick inte fram ett ljud, andades tungt, den välbekanta smärtan i bröstet gjorde sig påmind. Han ansträngde sig för att inte falla ihop.
Kroppen blev mjuk, lealös.
Så upptäckte han pistolmynningen. Automatiskt sjönk han ner på knä, i hans huvud blev det helt tyst. Tankarna upphörde.
Skottet träffade mitt emellan ögonen
.



Det här är Mari Jungstedts femte deckare i ordningen om polisen på Gotland.
Jag kan verkligen rekommendera hennes böcker. Har ni inte läst dom så gör det!!

Boktips

Jag minns hur vi dog. Jag minns och jag vet. Det är så nu.
Vissa saker vet jag fast jag inte varit med själv. Men jag vet inte allt. Långt ifrån.
Det finns inga regler. Som med människor till exempel.
Ibland är dom öppna rum som jag kan gå in i. Ibland är dom stängda. Tiden finns inte.
Den är liksom söndervispad.

Vintern kom utan snö. Redan i september la sig isen, men snön dröjde.
Det var den nionde oktober. Luften var kall. Himlen mycket blå. En sådan där dag som man skulle vilja hälla upp i ett glas och dricka.

Jag var sjutton år. Om jag levde nu skulle jag vara arton. Simon var nästan 19....




Gillar ni kriminalromaner så är det här en väldigt bra bok!!

RSS 2.0